fredag 30 september 2011

att ha en pelle i sitt liv

Det var nog inget du sa, inte heller ditt kroppspråk, utan dina ögon speglade dina ord som du gömt långt inne, rädd för att se en reaktion, rädd för en seperation. Vad vet jag nu för tiden? Typ precis ingenting. Kanske allting.

Vad har du gjort hela mitt liv och nu när du tagit mig till ytan kan jag inte vara utan dig. För fina du, vad skulle jag göra utan dig?

Sen en tid tillbaka har jag varit trött Försökt att vara allt på samma gång Så mycket man kan göra och borde och vill Mitt i allt så ska man räcka till Sen en tid tillbaka har jag varit tom Och försökt att hitta spår som leder rätt Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan Och mitt i allt så ska man vara sann Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag Och försökt att vara nån till lags Ja man kämpar för en plats som passar både här och där Och snart har man glömt vem man är Men du, jag vet vem jag är, när jag är med dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar