Jag skulle vara någon annan, om du hade fått önska.
Du får mig att le som ingen annan, som när det äntligen är över.
Ungefär så som när inga broar synts till, det är då vi har ena foten utanför. Vår sista dans höll mig kvar i något jag lämnat. Jag som trodde du hade en famn för mig, men du lät henne komma närmre. Vad spelar jag för roll? Jag ska sakna dig i morgon. Men vännen, säg ingenting till mig, för långa nätter finns kvar, hur ska det gå? Men de såg mig som någon annan, och jag kände mig som det. Jag är nog kvar i något som jag lämnat för länge sen. Jag kan inte skilja på dröm och verklighet, du vet hur jag kan bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar