att ha en konstig känsla någonstans

Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer
Jag lever för kicken, precis som du
Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen
Jag har frihet i blicken, precis som du
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå..
Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt,
hur du längtar dig bort,
som en fågel i bur..
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans..

Det känns tomt - eller hur?